Varför är det mjölkkris kan man fråga sig?
Vi har inte någon lösning på problemet men några tankar omkring varför det ser ut som gör.
Naturligtvis så beror en stor del av den här situationen på att ersättningen för den mjölk som bönderna producerar för låg. För låg i förhållande till de produktionskostnader som mjölkbönderna har.
Det här är ett allvarligt problem och det finns många frågeställningar varför och hur det har blivit så.
Politiker och näringen själv med LRF i spetsen, har sedan början på nittiotalet vurmat för att vi skulle få tillgång till världsmarknaden (VM). Det fick vi också i och med vårt medlemskap i Eu.
På något vis så känns det som ingen inom näringen tänkte på att om vi skulle få tillgång till VM så skulle VM också få tillgång till vår inhemska marknad. Vårt ekonomiska system med fri marknad som dessutom för att fungera, skall ha en tillväxt låter bra. Man kan fråga sig hur länge det kan finnas en ständig tillväxt när våra naturtillgångar på jorden håller på att sina inom flera områden

Att inte politiken förstår det, eller det kanske den gör, men inte vill se, är inte konstigt. Den har bara till uppgift att se till att de som sitter vid makten, skall genom ett mer eller mindre trixande hitta olika vägar för att med alla medel försöka klamra sig kvar vid makten och väljas om nästa gång det är val.

Visst har svenska mjölkbönder fler regler och lagar att förhålla sig till men att skylla på att det är lagarna som gör att det är så dålig lönsamhet i mjölkproduktionen här håller inte. Många av reglerna kan naturligtvis verka vara lite petiga men de allra flesta bidrar till att vi har en bättre djurhållning.
En bättre djurhållning ger i de allra flesta fall ett positivt ekonomiskt utfall genom friskare djur.
Näringen vill avskaffa den del av djurskyddslagen som säger att djuren skall ha rätt till att få vistas ute på bete. Det anses inte vara ekonomiskt försvarbart, för att det kostar för mycket.
Vi kan förstå varför resonemanget kommer upp.
Det har skett en mycket snabb utbyggnad av mjölkkostallar som har inneburit att storleken på djurbesättningarna ökat snabbt. Ny teknik för mjölkning har gjort sitt inträde på marknaden. Den är dyr och kräver att den utnyttjas optimalt för att vara lönsam.
Tyvärr har detta gjort att många besättningar har skaffat sig fler djur än vad gårdarna har möjlighet att försörja med en bra betesdrift.

Betesdriften är det oslagbart bästa och billigaste sättet att utfodra djuren under sommaren. Den kräver dock att antalet betesfållor och deras storlek är anpassade till det djurantal som finns på gården samt till markens bördighet och produktionsförmåga. Det kan vara och är mycket stora skillnader, på den även inom närliggande områden.
Tyvärr ser man allt för ofta också att betesfållorna, hagarna, inte sköts som det krävs. Det är absolut nödvändigt att putsa bort det som djuren ratar, helst efter varje avbetning, då ökar avkastningen på betet.
Att säga att djuren har det lika bra inne i de rymliga lösdriftstallarna som ute är inte sant. Redan innan det är dags att släppa på bete blir kossorna oroliga för trots allt så känner de doften av grönskan inne i lagården. Med tanke hur lång och mörk vinter och stallperiod vi har här uppe i norr är det självklart att de skall få ha tillgång till utevistelse och att få beta.
Skall vi ha mjölkproduktion i det här landet så skall kossorna få ha tillgång till sol sommar och grönt bete.

Att lantbruket och dess företrädare under mycket lång tid varit totalt oförstående och okänsliga för vartåt matmarknadens trender lutar är mycket uppseendeväckande. Det finns ingen ursäkt för deras handlande eller snarare brist på handlande. Efterfrågan på ekologiska livsmedel växer så det knakar. Visst kan det vara svårt att ställa om men det går med goda råd.
Dessutom är det lättare att sälja något som efterfrågas i stället för att producera och sälja sådant som gör att överskotten och prispressen ökar ytterligare.
De som är förtroendevalda och anställda borde förstå att det är deras uppgift att sköta och även förstå och verka för att bönderna skall producera det som marknaden efterfrågar. Det är också deras skyldighet att ha fingertoppskänsla för vilka trender som är i antågande och ha framförhållning inför dessa.

Miljön har under många år varit i fokus och nu skriker konsumenterna formligen efter ekologisk mat. Den situation som uppstått tvingar nu livsmedelsföretagen importera ekologisk mat för att svara upp till konsumenternas efterfrågan. Hur bra är det för Sveriges bönder?
När konsumenterna ville ha bränslesnålare bilar var våra inhemska biltillverkare inte i fas och tappade försäljning. De blev tagna på sängen men vaknade snabbt upp och hittade bränslesnålare motorer till sina bilar.
Allt för att svara upp till det som konsumenterna efterfrågade.
De som klarade av det finns fortfarande kvar på marknaden och säljer bra!

Lantbrukets företrädare har fortsatt att ihärdigt förneka att ekologiskt lantbruk inte varit en väg för Sveriges bönder att gå. Trots att konsumenterna tydligt visar att de vill köpa ekologisk mat.
Livsmedelsindustrin hittar inte tillräckligt med ekologiska råvaror idag för att kunna tillverka och leverera ekologiska matvaror till handeln.
Klart som sjutton är att importen av ekoråvaror då ökar och svenska konventionella råvaror tvingas säljas till ett ändå lägre pris inom landet eller till utlandet för VM-priser.
Det här får till följd att ersättningen till bönderna i sin tur också blir lägre.

Även om många av Sveriges mjölkbönder har det mycket kämpigt och bokstavligen går på knä, finns det trots allt de som går med plus på sista raden i bokföringen. Många av dem är mycket skickliga och producerar ekologisk mjölk.

Vi har varit medlemmar i Naturskyddsföreningen i mer än trettio år. Det har varit mycket givande. I den föreningen finns det en fingertoppskänsla för olika trender som vida överstiger LRF´s och övriga inblandade inom lantbruksnäringen, där man bara ångar på och förlitar sig att forskningen skall kunna komma fram med ny teknikutveckling och metoder för att manipulera naturen.

Så sent som för fyra år sedan motionerade en lokalavdelning här i länet, Orsa, att LRF tydligare måste ta avstånd från och markera mot Naturskyddsföreningen,( NF). Därför att NF som man skriver, citat:
”På lokal nivå finns förvisso en del personer med en balanserad och pragmatisk inställning. På riksnivå däremot har argumentationen blivit allt mer konfrontativ och oresonlig. Det är lätt att vara tydlig och konsekvent när man aldrig behöver se helheten. Om det är miljön man säger sig värna, och bara den, så är det lätt att argumentera.
Vi som lever och arbetar på landsbygden i de gröna näringarna oroas av att man allt oftare inte ser helheten. Vi människor som lever i, och av, det som den svenska naturen ger ska också ha en plats. Det man uppfattar som den svenska naturen är inte orörd vildmark. Det är där vi bor, det är där vi arbetar och det är vår plats för rekreation. Men det är också där vi har våra besparingar, har säkerhet för våra investeringar och det är där vi har grunden för vårt företagande. ………. Så länge SNF på riksplanet inte visar att man är beredd att tänka bredare och vara mer pragmatisk bör LRF markera sitt missnöje med detta på något sätt.”

Det här speglar inte bara hur Orsas lokalavdelning av LRF ser på NF, utan förmodligen en majoritet av LRF- medlemmarna.
Eftersom vi är medlemmar i båda organisationerna är det inte så svårt att se och höra hur strömningarna går.
Tänk om man istället skulle motionerat om att försöka öka kontaktytorna för att få möjlighet att dra nytta av och lära sig hur man kan bli mera trendkänslig och hur andra än bönder tänker. Alltså konsumenterna!
Det viktigaste för vår överlevnad är att vi räddar så mycket som möjligt av det som återstår av den biologiska mångfalden.
Detta gäller inte minst lantbruket och oss alla!

Att priserna på VM-marknaden är låga är en naturlig följd av att det finns för stor tillgång av mat i förhållande till efterfrågan. Det produceras mat idag som räcker till 11 miljarder människor, en tredjedel slängs och således aldrig äts, ändå svälter 1 miljard samtidigt som 2 miljarder överkonsumerar, alltså äter för mycket.
Visst måste det vara ett stort systemfel, när inte maten når ut till alla!
Vi är trots allt ”bara” ca 7miljarder på jorden just nu
Vi kan inte se att det här marknadsekonomiska systemet som är rådande kan vara hållbart i längden.
I det rådande systemet verkar viljan vara att det skall produceras så mycket och billiga produkter att vi ständigt skall ha en överskottsmarknad där bara stora och rika multinationella aktörer skall kunna kontrollera varu- och pengaflödet.

Det har länge framhållits att vi behöver öka produktionen av mat eftersom vi skall få en kraftig befolkningstillväxt i framtiden.
Lyssnar man på professor Hans Rosling kommer vi inte alls att få den ökning av befolkningen som många har framhållit under ett antal år. Hans Rosling hävdar att det per automatik kommer att födas allt färre barn i framtiden eftersom barnadödligheten minskar i takt med att utbildningsnivån i många uländer ökar. I och med det så behöver familjerna inte ha så många barn för att säkra släkten fortlevnad.

Maten i världen räcker även om den skulle produceras ekologiskt!
Utan en politisk vilja och ett livsmedelspolitiskt mål har Sveriges bönder knappast någon chans att hävda sig på marknaden.
Det nya frihandelsavtalet, TTIP, mellan EU och USA kommer att göra det mycket svårt för det svenska lantbruket om det inte får ett tydligt mål med en Svensk livsmedelstrategi.