Det har nu gått tre månader sedan vi kom ner hit till den underbara värmen och solen. Det är fantastiskt vad tiden rinner iväg trots att det inte finns några måsten utan bara att få leva i nuet utan krav och bara njuta av vad denna planet har att erbjuda.

I det förra inlägget här på vår blogg berättade vi om mannen som skördade kokosnötter. Han heter Paul och är en sann rastafaris som bokstavligen lever på kokosnötter och dess innehåll.
Han har lärt oss att kokosnötter är en fantastisk tillgång. Dels kokosnötsvattnet som är mycket läskande och välsmakande men också den färska ”jelly” som också den är mycket näringsrik och god.
Två liter pinfärskt kokosnötsvatten betingar ett pris på ca femtio kronor, alltså i paritet med priset på den färska mjölken som säljs i affären.
Man kan känna stor likhet med Pauls arbete med kokosnötterna som mjölkbondens arbete hemma.
Han är den sista vi ser på kvällen likväl den första på morgon också, i ur och skur, så är det Paul. Nu regnar det inte så ofta här, men kommer det så är det oftast på morgonen.

Även om vi befinner långt hemifrån så försöker vi att följa det som händer hemma. Det är intressant att läsa om det senaste utspelet om Ekomatens betydelse för konsumenter och samhället.
Det är förvånansvärt att det varit så tyst så länge i den debatten. Att SLU-professorerna förhärdar i sin inställning till det Ekologiska är egentligen ingen nyhet. De har ingen kunskap i att odla Ekologiskt. De forskar inom sitt gebit, maximerade skördar. Visst går det att påvisa att det kemikalieintensiva, konstgödselkrävande konventionella jordbruket ger större skördar per hektar än det Ekologiska miljövänliga jordbruket. Men ser man till helheten med antal insatta kilo kväve och övriga ”näringsämnen” per hektar så har i alla fall vi en annan uppfattning.

Vid en hearing på SLU för ett antal år sedan, Eko kontra konventionell odling, deltog samma forskare i debatten då, som cirkulerar i pressen idag.
Vid avslutningen fick vi som åhörare ställa frågor.
Vi påpekade då att det som forskarna redogjorde för inte alls stämde överens med våra praktiska erfarenheter efter vår övergång till Krav.
Visst fick vi efter att ha gått över från konventionellt jordbruk till Ekologiskt och Krav lite mindre skördar men sett till insatsmedlen och dess kostnader fick vi en bättre lönsamhet. Mjölkavkastningen sjönk obetydligt, ca 300 kg/ko och år. Den stora vinsten kom genom minskade kostnader. Dels för att vi inte behövde köpa dyra insatsmedel så som, konstgödning och bekämpningsmedel, dessutom för att djuren blev mycket friskare. En tredjedel av veterinärkostnaderna försvann när korna fick en hälsosammare Krav-foderstat. Där krävs det att korna får tillgång till mera grovfoder så som, hö och ensilage, och då minskar deras intag av proteinkraftfoder som t.ex. soja.
Det är inget fel på sojan men korna som är idisslare och har förmågan att omvandla lågvärdigt protein från gräs till högvärdigt protein, skall inte behöva äta soja som kan användas för människoföda i stället.

Efter att hearingen avslutades uppvaktades vi av forskarna som påstod att vi inte höll oss till sanningen utan for med villfarelser. De till och med ville påstå att vi hade, så som de uttryckte det: ”kontakt uppåt”. Bottenargument i kunskapens boning tycker vi! En rent chockartad upplevelse!

Vi förmodar att det förekommer liknande ställningstaganden bland forskare också i andra branscher. Det finns en mycket stor kunskap om väldigt ”lite” men väldigt ”lite” kunskap, där ingen har förmågan att se helheten.
Vi anser att det här är ett mycket stort samhällsproblem. Utan att förstå helheten har samhället mycket svårt att hitta lösningar på alla problem som hotar vår existens på jorden.
För att vi skall kunna överleva är det ett måste att det vi kan bevara den biologiska mångfalden.
I det konventionella lantbruket har minskningen av många arter fortgått under många år och i det fallet är det Ekologiska Kravjordbruket helt överlägset det konventionella jordbruket.
Vi har egen erfarenhet av det och såg snabbt förändringen av ett ökat antal växter och marklevande och flygande insekter vid övergång till Eko/KRAV.

Det svenska konventionella lantbruket framställs gång på gång som miljövänligt och rent och att det används allt mindre mängd bekämpningsmedel. Det låter bra!
Tyvärr visar Kemikalieinspektionens årliga sammanställning på något annat.
Försäljningen av bekämpningsmedel till jordbruket, inklusive frukt och trädgårdsodling, ökade
år 2014 med 261 000 kilo till 1 875 000 kilo och svarar nu för ungefär 18 % av den totala försäljningen.
Den största delen av denna ökning står ogräsmedel inom jordbruket för, som ökade med 267 000 kilo.

Sedan 1979, publiceras, årligen uppgifter om försålda kvantiteter bekämpningsmedel (verksamma ämnen) i Sverige. Statistiken baseras på information från innehavare av godkännande för bekämpningsmedel.
Statistiken omfattar inte uppgifter om försåld mängd verksamt ämne som ingår i medel som trots att de inte är godkända ändå får användas. Det kan gälla medel som Kemikalieinspektionen beslutat om dispens för.
Antalet hektardoser beräknas utifrån rekommendationer om normaldosering och gröda. Uppgifterna publiceras årligen av SCB.

Fler antal hektardoser inom jordbruket 2014.
Det beräknade antalet sålda hektardoser av kemiska bekämpningsmedel till jordbruket uppgick 2014 till 5 200 000 doser, jämfört med 2013 var det en ökning med strax under 15 %.
Jämfört med genomsnittet för de fem närmast föregående åren är det en ökning med 19 %.

För mer statistik om hektardoser hänvisas till rapport M 131 SM 1501 ”Växtskyddsmedel i jordbruket 2014. Beräknat antal hektardoser” som finns att ladda ner på Statistiska centralbyråns och Kemikalieinspektionens hemsidor.
www.kemi.se .
http://www.kemi.se/global/statistik/bekampningsmedel/forsalda_bkm_2014.pdf


Användning av bekämpningsmedel är ungefär som att kissa i byxan, det värmer för stunden.
Om professorerna på SLU också kunde försöka sig på att räkna ut vilka konsekvenser och kostnader som följer av minskad biologisk mångfald skulle utfallet av deras ekonomiska beräkningar för samhället bli mycket annorlunda.

Vi har skrivit om det här förut så vårt resonemang kan verka tjatigt. Har man som vi varit konventionella bönder i trettiotre år och sett vad som händer med både människor, djur, grödor och flygande och marklevande insekter när man konverterar till EKO och KRAV vill vi gärna förmedla det.

Kunskap är en stor tillgång men måste användas på ett sätt som skapar trygghet för alla levande organismer på vår planet.

VI tycker att det är pinsamt att läsa många inlägg på facebooksidan ”Ekologisk är logiskt” som är skrivna av tjänstemän som jobbar på LRF och som försöker att bara hitta fel på det ekologiska lantbruket.
Det visar vad LRF har för inställning och vems vägar de går. Detta trots att LRFs ordföranden Helena Jonssons uppmaning till samarbete inom svenskt jordbruk.