Hur miljövänligt är egentligen det svenska konventionella jordbruket?


Det är en fråga som har förföljt oss en längre tid och som vi inte kan sluta att förvånas över.
Det har aldrig sprutats fler hektardoser kemiska bekämpningsmedel över de svenska åkrarna och den mat produktion som odlas där.
Egentligen borde det finnas en form av varudeklaration på det som sker under vegetationsperioden, för att medborgarna skall få reda på vad som växterna och den omgivande naturen utsätts för.
Här kommer en lång redogörelse/sammanställning som är hämtad till största delen från Kemikalieinspektionens årliga sammanställning av användningen av bekämpningsmedel i Sverige, 2015.

I många artiklar, framför allt i lantbrukspressen, och även på många inlägg på Facebook talas och skrivs det om det miljövänliga svenska konventionella jordbruket.
Det är mycket märkligt att de som påstår det har så dålig kontroll på hur det egentligen är.

”Antal hektardoser inom jordbruket fortsätter att öka 2015

Det beräknade antalet sålda hektardoser av kemiska växtskyddsmedel till jordbruket uppgick 2015 till drygt 5,9 miljoner hektardoser. Jämfört med 2014 var det en ökning med knappt 15 %. Jämfört med genomsnittet för de fem närmast föregående åren är det en ökning med drygt 31 %.
För mer statistik om hektardoser hänvisas till rapport M131SM 1501 ”Växtskyddsmedel i Jordbruket 2015” som finns att ladda ner på Statistiska centralbyråns och Kemikalieinspektionens hemsidor (
www.scb.se, www.kemi.se).”

Det här står att läsa och är hämtat direkt från den sammanställning som kom för några veckor sedan från Kemikalieinspektionen. Där går det att följa hur utvecklingen har sett ut sedan 1992 och delvis också ändå längre tillbaka.

”Antal hektardoser beräknas som summan av för varje preparat beräknad kvot mellan såld mängd och rekommenderad dos, kg per hektar (ha) eller liter per ha.
I hektardos-
beräkningarna ingår betningsmedel".
Så förklarar Kemikalieinspektionen hur man räknar ut hektardoser.     

En hektardos är alltså helt enkelt tillverkarens rekommenderade normaldos för behandling av ett hektar.                  

Visserligen har försäljningen av verksam kemisk substans i bekämpningsmedlen i jordbrukssektorn minskat från högsta nivån på åttiotalet, nästan 5 000 ton till dagens nivå 1 719 ton.
Antalet hektardoser har däremot aldrig varit högre än 2015 då det såldes och får man förmoda även spridits hela 5,9 miljoner doser.
 

Vi hade totalt i riket 3 039 900 ha jordbruksmark 2015.

  • Åkermarken var enligt statistiken2 590 053 ha

  • varav spannmål 1 034 200 ha

  • slåttervall och grönfoder 1 172 200 ha

  • betesmark och slåtteräng 449 843 ha

  • mat- och stärkelsepotatis odlades på 23 109 ha

  • sockerbetor på 19 447 ha

  • rybs och raps 94 525 ha
    Så ser det ut för de största grupperna av grödor, det finns några fler grödor som odlas i mindre omfattning.

Utav den här arealen så odlas, eller är under omställning, till ekologisk odling 519 204 ha, 17,1 % av all jordbruksmark.
Den är fördelat på

  • slåtter- och betesvall (på åker), samt grönfoder, majs och frövall 238 388 ha

  • ekologisk spannmål 89 913 ha

  • baljväxter (ärtor, bönor) 11 476 ha

  • oljeväxter (raps, ryps) 4 588 ha

  • ekopotatis på 1 232 ha


Dessutom var det betesmark och slåtteräng på 106 720 ha som var ekologisk.
Det här är mycket siffror, arealer och olika grödor.

Vi har alltså totalt om man rundar av lite 3 miljoner hektar jordbruksmark och av det är det 2,5 miljoner som är som det heter på fackspråk under plog, dvs. går att plöja. De andra 0,5 miljoner hektar är permanenta marker som inte plöjs, utan de allra flesta används till betande djur.
Utav de 2,5 miljoner hektar utgörs alltså 0,5 miljoner hektar av åkerareal som är omställd och odlas ekologiskt.
Om vi tar bort den arealen så då återstår 2 miljoner hektar

Av Kemikalieinspektionens sammanställning framgår att Sveriges bönder köpt kemiska bekämpningsmedel som räcker spruta över 5,9 miljoner hektar.
Enkel matematik säger att det räcker till att bekämpa de 2 miljoner hektar nästan tre gånger.
Nu är det ju så att av de ca 2 miljoner hektar som återstår är ca 0,9 miljoner hektar slåttervall och grönfoder. Efter EU-inträdet så blev det i praktiken inte möjligt att använda bekämpningsmedel i vallodling.
Om brukaren skulle vara berättigad till arealstöd till vallodlingen fick man inte använda kemisk bekämpning i liggande vall. Det är endast tillåtet vid vallbrott, dvs. när man bryter vallen och använder bekämpningsmedel, glyfosat (Roundup) som är ett totalbekämpningsmedel, dvs. det avdödar all växtlighet, i stället för att plöja eller fräsa sönder grässvålen.

Ogräsmedel, verksam substans, totalt i jordbruket är 1 277 ton och där är Glyfosat (ingår i Roundup bl.a.) den största verksamma substansen, 682,8 ton och finns i 44 olika kemiska bekämpningsmedel/ produkter.
Näst störst är MCPA med 103,6 ton finns i 5 olika produkter:
Därefter kommer Alkoferin med 39,0 ton i 1 produkt.
Ättiksyra förekommer med 306,5 ton i 10 olika produkter.

Bland svampbekämpningsmedel är Promamokarb störst med 70,6 ton i 3 produkter följt av Propikonazol med 27,4 ton i 48 produkter.
Utöver alla här nämnda ämnen, finns fler kemikalier som ingår i andra bekämpningsmedel.
I ett 75-tal produkter anser tillverkande företag sig inte kunna offentliggöra uppgifter om hur stora mängder verksam substans som ingår.

Hur kan det påstås att det konventionella svenska jordbruket är på väg åt rätt håll när antalet hektardoser ökat med 31 % de senaste fem åren.
Även om preparatens verksamma substans inte ökar i vikt så räcker en försåld hektardos fortfarande till att verka, avdöda oönskade växter, svampar och insekter på en hektar.
Vi har försökt att få reda på eller hitta statistik på var i vårt land de olika preparaten sprids och om det finns någon som kan redovisa det. Tyvärr har vi inte  lyckats att hitta någon som är verksam i någon till lantbruket närstående myndighet som kan svara på våra frågor.
Det svar vi får är att tyvärr så finns det ingen sådan statistik.
Den sista sammanställningen på det gjordes av SCB 2010. En ny undersökning planeras enligt uppgift från SJV år 2017. Tyvärr är det inte någon helt tillförlitlig statistik då den till stor del bygger på intervjuer och därför kan det finnas brister i den.

Den jordbruksgröda där det används mest kemiska bekämpningsmedel är utan tvekan i potatisodlingen som idag odlas på mindre än 1 % av den totala åkermarken.
Trots det så används i den grödan den stor procentuell andel av kemiska bekämpningsmedel av framförallt svampbekämpningsmedel mot bladmögel. År 2014 uppskattades att 15 % av svampmedelen användes där, förmodligen är den siffran i underkant.

Det stora problemet med de giftiga kemiska bekämpningsmedlen (men ändå godkända av Kemikalieinspektionen) är att ingen egentligen vet var de sprids. Det enda som är någorlunda säkert är att vi vet hur många rekommenderade hektardoser som lantbruksföretagen köpt. Det är alltså enligt den sammanställning som Kemi gjort och att 5,9 miljoner hektardoser som är inköpta av lantbruket att användas år 2015.
Var och när och lantbruket använt de införskaffade kemikalierna är det inte helt enkelt att få reda på.

Det är kommunerna som har tillsyn och skall kontrollera sprutjournaler och påtala om någon bekämpning inte utförts på rätt sätt. Det är säkert många kommuner som gör sitt jobb och sköter det bra.
Jag vet också att det finns kommuner som inte uppfyller sitt åtagande, kanske för att det inte finns tillräckligt med personal på miljökontoret, och därmed inte har möjlighet att uppfylla den kontroll som riksdagen har bestämt.

De myndigheter som jag haft kontakt med bekräftar att det är egentligen ingen som vet var bekämpningsmedlen spridits. Inte heller hur många doser som spridits vid varje tillfälle.
Det finns nämligen ingen begränsning på hur många doser som får spridas av varje medel och hur många gånger i samma gröda varje växtodlingssäsong.

I vårt grannland Danmark har man tydligen mycket mer rigorösa bestämmelser vad gäller spridning av bekämpningsmedel.
En ny lagstiftning där kräver digital inrapportering från i stort sett alla lantbruk.
Systemet är ännu inte infört till hundra procent men inom ett par år kommer de att ha faktiska sprutjournaldata som underlag för statistiken.


Mer detaljer om framförallt den svenska statistiken (men även lite om den dansk och europeisk i övrigt) finns i en sammanställning som Peter Einarsson gjorde åt Naturskyddsföreningen hösten 2015:
http://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-media/kemiska_bekampningsmedel_hi_diag_20150118.pdf

Vi tror att det skulle vara bra och välgörande om konsumenter och intresserade kunde få en inblick i vad som händer i jordbrukslandskapet under vegetationsperioden.
Tror också att det skulle vara nyttigt för lantbruksnäringen om man ”vågade” vara tydlig och berätta vad som egentligen sker.
Nu försöker man att ”försköna” och berättar i vaga ordalag om det miljövänliga konventionella jordbruket.
Däremot sägs det ingenting om att det sprids 5,9 miljoner hektardoser kemiska bekämpningsmedel över mindre än 2 miljoner hektar åker
.

Hur miljövänligt är det egentligen?

Det finns många miljögifter i vår omgivning som vi drabbas av. Det vi skrivit om här kan vi alla påverka.
Du som läst och kommit ända hit, beundransvärt och nu ligger kanske förvirringen på en högre nivå!
Vi tackar dig!