Vårt medlemskap i LRF.

Efter att ha varit medlemmar i LRF sedan slutet av 60-talet beslutade vi oss nu i vår att avsluta vårt medlemskap.

Vi hade varit aktiva som bönder frånbörjan på 60-talet tills vi med ålderns rätt avslutade vårt lantbruksengagemang genom försäljning av vår fastighet hösten 2012.
Efter att ha varit medlemmar i en organisation i mer än femtio år känns det som det inte är bara att lämna. En förklaring till och tankar varför man lämnar kan vara på sin plats.
Vi har gillat att vara bönder! Att få arbeta med djur och natur är en ynnest som bara en bråkdel av landets innevånare får möjlighet att göra idag.
Vi gillade också att jobba i LRF med framtidsfrågor och marknadsfrågor.

En trevlig kvinna ringde, eftersom vi inte hade betalat avgiften till LRF och sa att de saknade betalningen för vårt medlemskap i LRF.
Vi meddelade att anledningen till att betalning inte skett var att vi inte längre ville vara medlemmar. Hon frågade varför och jag förklarade att vi inte längre kände någon större sympati för LRF organisationen. Vi anser att LRF sedan en lång tid tillbaka fokuserar på fel frågor.
Kvinnan förklarade att LRF främst är en lobbyorganisation och att deras uppgift är att påverka olika beslutsfattare.
Det behövs naturligtvis lobbyarbete för att beslutsfattare skall få en inblick i hur det förhåller sig för näringen.

Det som skrämmer oss är att en organisation som ser det som sin huvudsakliga uppgift att i stort sett bara fokusera på problem, vilket kanske inte alltid tjänar medlemmarnas intressen. Det låter kanske kryptiskt.
En intresseorganisation som LRF skall ha en beredskap för att kunna visa på vad det finns för möjligheter som kan förbättra situationen för medlemmarna.
Tyvärr tycks det som att LRF inte förstått det.

Mat och hur den produceras har under ganska många år nu varit ett aktuellt ämne. Det är hur många matlagningsprogram i media och det har aldrig getts ut så många kokböcker som nu.
Intresset för olika odlingsformer diskuteras livligt och konsumenternas efterfrågan av ekologisk mat har ökat och ökar fortfarande starkt.
Det här verkar det som LRF och lantbruksmedia har försökt att förtränga i det längsta. I stället för att se vilken typ av mat konsumenterna är villiga att köpa så får man intrycket av att böndernas och deras organisationer vill styra vad som skall finnas på marknaden. LRF har länge hållit fast vid uppfattningen att betrakta ekolivsmedel som nischproduktion som en icke varaktig trend.
Konsumenterna har alltid rätt sägs det. De betalar inte mer än de behöver.
Finns det överskott på marknaden av varor så sjunker priset till producenten, oavsett vilken vara det är. Överskott är alltid prispressande i en marknadsekonomi.
Det som då är naturligt är att dra ner på produktionen eller ställa om och producera det som efterfrågas.
När det gäller industriell produktion som bil-, gruv- eller massaindustrin, kan de ganska snabbt välja att dra ner på produktionen när efterfrågan sjunker.
Inom lantbruket är det inte lika enkelt att minska eftersom biologin gör att det är ”trögare” och längre omloppstid i t.ex. växtodling och djurproduktion, eftersom det inte bara är att slå av en strömbrytare. När en kalv fötts tar det ca två år innan det blir en mjölkko om det är ett hondjur och ungefär lika länge innan djuret uppnått slaktmognad om det är ett handjur.
Under hela vår aktiva tid som mjölkproducenter har det producerats mer mjölk när priset till bonden blivit lägre. Detta för att kompensera inkomstbortfallet som det lägre priset medförde. I sin tur skapades då som alla förstår ännu större överskott, vilket gör att priset sjunker ändå mer. Katten på råttan och råttan på repet.

Idag får bonden ca 2,50 kr för en liter konventionell mjölk. Kravmjölken som produceras ekologiskt, utan handelsgödsel och bekämpningsmedel betalas med ca 4 kr/litern Skälet till att ekomjölken betalas mer beror på, att efterfrågan på ekomjölk inte bara i Sverige utan också på en större marknad, har ökat.
Den här ökningen har gått ganska långsamt men accelererat de sista åren.

Som organisation har LRF inte haft förmågan eller velat se den här trenden. ”Ingen spaning, ingen aning”, sa en före detta ordförande för organisationen.
I stället lägger man stor kraft på att försöka hindra myndigheterna att förbjuda bekämpningsmedel som visar sig skapa problem och förgiftar naturen, insekter, mark och vatten. Bekämpningsmedel som till och med kan vara cancerframkallande.


Det sägs att vi har världens renaste jordbruk, så kanske det är också. Visserligen sjunker användningen av den verksamma substansen i bekämpningsmedlen men antalet hektardoser ökar med nästan 20 % de sista fem åren enligt Kemikalieinspektionen. Med hektardos menas den dos av ett bekämpningsmedel som rekommenderas räcka till att bekämpa/bespruta en hektar åker.
Att en mindre dos verksam substans gift räcker till samma areal som en större dos verksamt gift kan man fundera över. Vår tolkning är att de nya preparaten är giftigare eftersom en mindre mängd räcker till att bekämpa lika stor areal/yta.

Vi har sedan mer än trettio år engagerat oss i miljöarbete i främst Naturskyddsföreningen.
Det har gett oss en stor tillfredställelse genom många möten med otaliga positiva människor, som trots pågående klimat - och miljöpåverkan och förstörelse ser möjligheter att kunna skapa för alla levande varelser, bättre levnadsbetingelser.
Många av de förslag som kommer från miljöorganisationer tas inte på allvar av företrädare för LRF vare sig på riks- eller lokalplan.
Det här gör att svenska jordbruket kommer i ett allt sämre läge. Skall man ha framgång är det konsumenternas vilja som man måste vara lyhörd för.
Naturskyddsföreningen (NF) är Sveriges största ideella folkrörelse med ca 225 000 medlemmar. Alltså betydligt större än LRF, att systematiskt klanka ner på alla förslag och synpunkter som kommer från NF har tydligen blivit en trend. Istället så borde lantbruksnäringen vara mera lyhörd för de förslag som kommer från NF. Ekologiska livsmedel har vunnit ett mycket stort intresse hos konsumenterna, det visar alla siffror från dagligvaruhandeln.

LRF och dess media verkar mer samarbetsvilliga med bioteknikföretagen, som tillverkar bekämpningsmedel, än de som skall köpa och konsumera det som lantbruket producerar.
Det borde vara tvärtemot, konsumenterna är väl den viktigaste grupp som lantbruket skall gynna, oavsett om de önskar ekologiskt producerade livsmedel.
Utan konsumenter inget lantbruk.

Vill konsumenterna köpa och konsumera ekologiska livsmedel så borde LRF och deras organisationer uppmuntra lantbrukarna att producera dessa produkter.

Det är lite mera krävande att odla ekologiskt men samtidigt mycket mera spännande och trevligt att se hur den biologiska mångfalden gynnas. Fler insekter både flygande och marklevande som tillsammans med våra fåglar och bin berikar mångfalden för både flora och fauna.

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Tankar runt ekodebatten.

Det har nu gått tre månader sedan vi kom ner hit till den underbara värmen och solen. Det är fantastiskt vad tiden rinner iväg trots att det inte finns några måsten utan bara att få leva i nuet utan krav och bara njuta av vad denna planet har att erbjuda.

I det förra inlägget här på vår blogg berättade vi om mannen som skördade kokosnötter. Han heter Paul och är en sann rastafaris som bokstavligen lever på kokosnötter och dess innehåll.
Han har lärt oss att kokosnötter är en fantastisk tillgång. Dels kokosnötsvattnet som är mycket läskande och välsmakande men också den färska ”jelly” som också den är mycket näringsrik och god.
Två liter pinfärskt kokosnötsvatten betingar ett pris på ca femtio kronor, alltså i paritet med priset på den färska mjölken som säljs i affären.
Man kan känna stor likhet med Pauls arbete med kokosnötterna som mjölkbondens arbete hemma.
Han är den sista vi ser på kvällen likväl den första på morgon också, i ur och skur, så är det Paul. Nu regnar det inte så ofta här, men kommer det så är det oftast på morgonen.

Även om vi befinner långt hemifrån så försöker vi att följa det som händer hemma. Det är intressant att läsa om det senaste utspelet om Ekomatens betydelse för konsumenter och samhället.
Det är förvånansvärt att det varit så tyst så länge i den debatten. Att SLU-professorerna förhärdar i sin inställning till det Ekologiska är egentligen ingen nyhet. De har ingen kunskap i att odla Ekologiskt. De forskar inom sitt gebit, maximerade skördar. Visst går det att påvisa att det kemikalieintensiva, konstgödselkrävande konventionella jordbruket ger större skördar per hektar än det Ekologiska miljövänliga jordbruket. Men ser man till helheten med antal insatta kilo kväve och övriga ”näringsämnen” per hektar så har i alla fall vi en annan uppfattning.

Vid en hearing på SLU för ett antal år sedan, Eko kontra konventionell odling, deltog samma forskare i debatten då, som cirkulerar i pressen idag.
Vid avslutningen fick vi som åhörare ställa frågor.
Vi påpekade då att det som forskarna redogjorde för inte alls stämde överens med våra praktiska erfarenheter efter vår övergång till Krav.
Visst fick vi efter att ha gått över från konventionellt jordbruk till Ekologiskt och Krav lite mindre skördar men sett till insatsmedlen och dess kostnader fick vi en bättre lönsamhet. Mjölkavkastningen sjönk obetydligt, ca 300 kg/ko och år. Den stora vinsten kom genom minskade kostnader. Dels för att vi inte behövde köpa dyra insatsmedel så som, konstgödning och bekämpningsmedel, dessutom för att djuren blev mycket friskare. En tredjedel av veterinärkostnaderna försvann när korna fick en hälsosammare Krav-foderstat. Där krävs det att korna får tillgång till mera grovfoder så som, hö och ensilage, och då minskar deras intag av proteinkraftfoder som t.ex. soja.
Det är inget fel på sojan men korna som är idisslare och har förmågan att omvandla lågvärdigt protein från gräs till högvärdigt protein, skall inte behöva äta soja som kan användas för människoföda i stället.

Efter att hearingen avslutades uppvaktades vi av forskarna som påstod att vi inte höll oss till sanningen utan for med villfarelser. De till och med ville påstå att vi hade, så som de uttryckte det: ”kontakt uppåt”. Bottenargument i kunskapens boning tycker vi! En rent chockartad upplevelse!

Vi förmodar att det förekommer liknande ställningstaganden bland forskare också i andra branscher. Det finns en mycket stor kunskap om väldigt ”lite” men väldigt ”lite” kunskap, där ingen har förmågan att se helheten.
Vi anser att det här är ett mycket stort samhällsproblem. Utan att förstå helheten har samhället mycket svårt att hitta lösningar på alla problem som hotar vår existens på jorden.
För att vi skall kunna överleva är det ett måste att det vi kan bevara den biologiska mångfalden.
I det konventionella lantbruket har minskningen av många arter fortgått under många år och i det fallet är det Ekologiska Kravjordbruket helt överlägset det konventionella jordbruket.
Vi har egen erfarenhet av det och såg snabbt förändringen av ett ökat antal växter och marklevande och flygande insekter vid övergång till Eko/KRAV.

Det svenska konventionella lantbruket framställs gång på gång som miljövänligt och rent och att det används allt mindre mängd bekämpningsmedel. Det låter bra!
Tyvärr visar Kemikalieinspektionens årliga sammanställning på något annat.
Försäljningen av bekämpningsmedel till jordbruket, inklusive frukt och trädgårdsodling, ökade
år 2014 med 261 000 kilo till 1 875 000 kilo och svarar nu för ungefär 18 % av den totala försäljningen.
Den största delen av denna ökning står ogräsmedel inom jordbruket för, som ökade med 267 000 kilo.

Sedan 1979, publiceras, årligen uppgifter om försålda kvantiteter bekämpningsmedel (verksamma ämnen) i Sverige. Statistiken baseras på information från innehavare av godkännande för bekämpningsmedel.
Statistiken omfattar inte uppgifter om försåld mängd verksamt ämne som ingår i medel som trots att de inte är godkända ändå får användas. Det kan gälla medel som Kemikalieinspektionen beslutat om dispens för.
Antalet hektardoser beräknas utifrån rekommendationer om normaldosering och gröda. Uppgifterna publiceras årligen av SCB.

Fler antal hektardoser inom jordbruket 2014.
Det beräknade antalet sålda hektardoser av kemiska bekämpningsmedel till jordbruket uppgick 2014 till 5 200 000 doser, jämfört med 2013 var det en ökning med strax under 15 %.
Jämfört med genomsnittet för de fem närmast föregående åren är det en ökning med 19 %.

För mer statistik om hektardoser hänvisas till rapport M 131 SM 1501 ”Växtskyddsmedel i jordbruket 2014. Beräknat antal hektardoser” som finns att ladda ner på Statistiska centralbyråns och Kemikalieinspektionens hemsidor.
www.kemi.se .
http://www.kemi.se/global/statistik/bekampningsmedel/forsalda_bkm_2014.pdf


Användning av bekämpningsmedel är ungefär som att kissa i byxan, det värmer för stunden.
Om professorerna på SLU också kunde försöka sig på att räkna ut vilka konsekvenser och kostnader som följer av minskad biologisk mångfald skulle utfallet av deras ekonomiska beräkningar för samhället bli mycket annorlunda.

Vi har skrivit om det här förut så vårt resonemang kan verka tjatigt. Har man som vi varit konventionella bönder i trettiotre år och sett vad som händer med både människor, djur, grödor och flygande och marklevande insekter när man konverterar till EKO och KRAV vill vi gärna förmedla det.

Kunskap är en stor tillgång men måste användas på ett sätt som skapar trygghet för alla levande organismer på vår planet.

VI tycker att det är pinsamt att läsa många inlägg på facebooksidan ”Ekologisk är logiskt” som är skrivna av tjänstemän som jobbar på LRF och som försöker att bara hitta fel på det ekologiska lantbruket.
Det visar vad LRF har för inställning och vems vägar de går. Detta trots att LRFs ordföranden Helena Jonssons uppmaning till samarbete inom svenskt jordbruk.


Tredje advent.

För lite mer än en månad sedan kom vi ner till Barbados. Vi har bara tagit det lugnt och njutit av det underbara vädret och det fantastiska bad som Karibiska havet erbjuder. Tänk vad underbart att bara kunna plumsa rakt ut utan att behöva gruva sig för att det är kallt i vattnet.

Det är lördag före tredje advent och vi sitter på altanen och njuter av solnedgången och gör som man gjorde för länge sedan hemma i Järna. Innan det fanns Tv.
Man firade ”lisskväll”. Det innebar att man satt helt enkelt och gjorde inget. Man bara var och kanske lyssnade på radion inväntade att dagen skulle gå över till mörker utan tända någon belysning.
Här är det ju så att tjugo minuter efter solnedgången är det tvärmörkt.
Samtidigt blir det en otrolig aktivitet på grodor, syrsor, cikador med flera arter. Just när solen försvinner ner fylls lufthavet av en stor mängd fladdermöss också som är på jakt efter föda.
En mycket fascinerande sak är också att få bevittna alla eldflugor som flyger omkring och får träden att se ut som om någon hängt upp tomtebloss.
Att få sitta och bara njuta av detta skådespel och lyssna till denna fantastiska kör av nämnda cikador och syrsor mm, är en njutning.
Gunilla bjöd på en perfekt mogen avocado och jag påpekade att det var en fin dekoration hon hade fixat på den. Hon såg undrande på mig, vilken dekoration då?
Det visade sig att dekorationen var en cirka 7 – 8 cm stor och sirligt grann syrsa som också ville vara med och dela på frukten.

Det finns också en del fåglar som är trevliga att se och studera. Den som imponerar mest är kolibrin, två arter av den ser vi dagligen på sin jakt efter nektar. En lite större och en mindre. De har grönsvartblå skimrande färg som växlar beroende på hur solens strålar träffar den skimrande fjäderdräkten.
De är fantastiska flygare som blixtsnabbt flyttar sig från blomma till blomma. Det finns ju ständigt blommande träd och buskar här i Karibien, som har väl en mycket stor biologisk mångfald. En av deras absoluta favoriter är, Orchid tree, 10 till 15 m högt och fullt av orkideblommor, för kolibrin, att vittja.

Rätt som det är dyker det upp en man ur mörkret med ett vänligt leende, man ser bara de vita tänderna.
Han undrar om det störde oss om han kunde skörda kokosnötterna i en kokospalm på tomten tillhörande vårt hus som vi hyr. På min undran om det inte var för mörkt blev svaret att mörkret inte var något hinder.
Det tog inte många minuter för honom att klättra upp de 12 – 15 meter
med ett dubbelt så långt rep som han sedan kunde fira ner skörden. Två rejäla knyten med kokosnötter. Ett knyte brukar väga emellan 30 – 50 kilo, lite beroende på hur stor och hur gammal palmen är. Varje nöt innehåller mellan en halv till en liter kokosmjölk plus fruktköttet.
Som avslutning sågade han bort ett antal blad för att de inte skulle ta näring från nästa klasar kokosnötter som enligt honom borde vara klara att skörda igen om två till tre veckor.

Nästan varje frukost gästas vi av ett gäng apor, ”Green monkey”, som kommer dragande genom trädgården och kollar om guavan, mangon eller någon annan ätlig frukt har mognat tillräckligt för dem. De gillar att äta de flesta frukter innan vi tycker att de är tillräckligt mogna att äta.

Här på Massy store där vi gör de flesta av våra matinköp finns allt som vi är vana vid hemma. Kanske lite fler av samma sort från olika tillverkare.

Det ekologiska utbudet är dock väldigt magert. Ekologisk yoghurt från England finns, den är det åtgång på! Förra gången vi var här fick vi lagra varje torsdag då leveransen kom annars blev den slut tills nästa vecka.
Vi besökte London några dagar i slutet på augusti och där var det inte helt enkelt att hitta Ekovaror inte ens på självaste Harrods.

En sak sticker i alla fall ut. Det säljs opastöriserad mjölk. Du läser inte fel det är faktiskt sant.
Det är en helmjölk som säljs i halvgallons plastdunk. ½ gallon är cirka 2 l.
På förpackningen står att det är grädde under locket så den bör skakas om. Det står också ”Boil before use”.
Det som är mera märkligt är också priset 12,99 Bds (Barbados dollar). En Bds motsvarar en ½ Usd. Usd står väl runt 8 kronor i dagsläget.
12, 99 gånger 4kr blir 52 kr för två liter mjölk eller 26 kr/liter.
Visst är det uppseendeväckande att man får och att det går att sälja opastöriserad mjölk i ett land där medeltemperaturen ligger på 27 – 28 grader året om. Hemma i Sverige där anses det för riskabelt att sälja mjölken opastöriserad.
Det andra som imponerar på en gammal mjölkproducent är priset på mjölk som är mer än dubbelt så högt i affären här jämfört med vad kunden betalar i Sverige.

Det märks tydligt att det lackar mot jul här också.
Man kan redan se tomten i affären och det är inte utan att det ser varmt ut att gå i full tomtemundering men som tur är för tomten finns det airconditionering på hans arbetsplats.
Det känns lite märkligt för oss som kommer från långt mera nordliga breddgrader att se allt julpynt på all exotisk växtlighet som olika palmer och andra förekommande växter. Här finns inte och har aldrig funnits snö men bomull är också vit och drömmer man om snö kan den lysa upp tillvaron när man drömmer om något som är ouppnåeligt.

Den här veckan får skolorna jullov och barnen blir långlediga.
De flesta som arbetar i den tillverkningsindustri och inom byggindustrin har sin enda och längsta ledighet under hela året. Många är lediga hela januari, undantaget är alla de som arbetar inom besöksnäringarna. De har sin högsäsong nu från december till april.

Att det nåddes en överenskommelse om ett klimatavtal i Paris hälsas med stor tillfredställelse här på Barbados.
Även om man här är vana med ett varmt klimat hör man att det klagas på att det har skett stora förändringar framförallt på stabiliteten i vädret här.
Det är ett mycket mera instabilt väder mycket varmare/ hetare vissa perioder och framförallt har fisket förändrats här.
Flera arter som man brukar fiska här har flyttat sig norrut på grund av att ytvattentemperaturen stigit.
Vi får verkligen hoppas att politikerna i alla länder inser allvaret och låter kortsiktiga populära beslut får stå tillbaka för beslut som långsiktigt kan hejda temperaturhöjningarna.
Jag är mycket tveksam till att det blir på det viset då kortsiktiga ekonomiska vinster alltid brukar vinna över det som är nödvändigt och rätt. Tyvärr brukar inte det ger några politiska poänger i väljarsympati undersökningar som brukar vara det viktigaste för partierna.

God Jul från oss, Gunilla och Anders från ett underbart Barbados långt bort från det mediabrus, som vi klarar oss bra utan.

Barbados - Makten över Matkassen

 

Att inte befinna sig på hemmaplan ger blandade känslor. Speciellt när det verkar som att Europa och dess närområde i Mellan östern ser ut att brinna. Förfärliga händelser ut spelas i Paris och i Syrien, där avskyvärda terrorhandlingar äger rum.

Att få ha lyxen att vara i en del av världen där det bara knapphändigt går att följa allt som händer i Sveriges närhet känns overkligt.
Vi befinner oss sedan en dryg vecka nere i Karibien på Barbados. Det finns knappast några artiklar i tidningarna här att läsa om de flyktingproblem som finns i Europa.
Igår fanns en kortfattad artikel om det som hänt i Paris.
Människor här vet om problemen men tydligen gör det stora avståndet från händelsernas centrum att de liksom inte når ända hit.
Man kan ibland känna lika när man befinner sig hemmavid och det händer saker och tragedier långt bort. På något vis spelar avstånd en viss roll till vilket engagemang man känner till det som sker.

Barbados är en liten ö i Karibien, ungefär av samma storlek som vår kommun Vansbro. Skillnaden är dock mycket stor vad det gäller befolkningsantal. Här bor och samsas mer än 286 000 människor på samma yta som vi i Vansbro är 6 700 invånare. Dessutom gästas ön av cirka 300 000 turister årligen.
Det är ändå inte trångt här även om människor bor tätt, det är ett av världens mest tätbefolkade länder.
Barbados räknas fortfarande som ett uland men är på väg uppåt i rankingen. I internationell statistik ligger man på ungefär någonstans på plats 147 till 150 när det gäller rankingen beroende på vem som gjort den, brutto BNP, internationella valutafonden eller världsbanken.
Medelinkomsten ligger omkring 25 000 Bds, (Barbados dollar) är fast knuten till Usd. Man får 1,98 Bds för en Usd.
Skolorna är många och alla bär skoluniformer, olika färger beroende på skola och grad. Offentlig sjukvård är gratis och har en hög standard. På grund av den ekonomiska nedgången sedan 2008 finns det en diskussion om att införa grundläggande avgifter.
Medborgarna kan registrera sig hos Barbados Association of Retierd Persons INC (BARP). Detta när man fyllt femtio år så får man tillgång till en högre ”pensionärsrabatt” på diverse saker om man söker rabattkort vilket alla är berättigade till men måste söka.
Man ser inga tiggare här som vi ser hemma.
Det är många gästarbetare som kommer hit främst från Guyana och arbetar i de lägst betalda jobben som städare och andra lågkvalificerade arbeten. Vi har träffat flera som trots allt är tacksamma att få komma hit och tjäna ihop pengar för att kunna försörja, oftast en barnrik familj i sitt hemland.

En sak som är mycket iögonfallande och som man inte kan undgå att märka och känna är den stolthet hos människorna här bär på.
De är otroligt vänliga och tillmötesgående och vill verkligen bli sedda. De kommer också ihåg Dig nästa gång ni möts, på gatan eller någon annanstans.

När vi, eller närmare bestämt jag, fick klartecken av läkarna att mitt mantelcellslymfon och mina blodvärden för närvarande ligger på en acceptabel nivå tog vi chansen att återse denna fantastiska ö ännu en gång.
När man går och bär på en obotlig cancer vet man aldrig hur många chanser ödet har i beredskap.

Tiden kommer till oss här på ett mycket mera ändlöst sätt!
Visst det finns mycket att göra här också men på något vis så blir det som om alla krav man har när man är hemma bara inte finns där. Trots att vi är pensionärer så skall det alltid uppfyllas det som står i almanackan.
Här störs vi inte av det ständiga nyhetsbrus och politiska käbbel som existerar i media hemma.

Här kan vi i lugn och få sitta och läsa medhavda böcker som av någon anledning inte blir lästa med samma koncentration hemma.

Vi har just avslutat Anders Ingvarssons och Ann-Helen Meyer von Bremens nyutgivna bok, Makten om Matkassen.
En fantastiskt läsvärd bok!
Den är både intressant och dessutom spännande! Hur nu en bok som handlar om mat kan vara spännande?
Spännande för att vi får läsa om det stora maktspelet om maten som i sin tur ingår i ett spel om världsekonomin!
För alla som älskar mat, det gör bevisligen varje människa, för annars slutar det inte så bra, och för oss som varit matproducenter största delen av vårt yrkesverksamma liv och får läsa om spelet bakom köksregionerna och lantbrukssfären.
För oss och flera av våra före detta bondekollegor är det egentligen en bekräftelse på det vi egentligen inte velat förstå.
Med det menar vi hur dåligt LRF och lantbrukets organisationer varit i sin trendspaning för framtidens lantbruk och matproduktion.
Vi vet och kommer ihåg vilket ramaskri som det så kallade ”På väg programmet” gav upphov till. Det skulle inte få förekomma regler som gjorde att de som inte skötte djuren och odlingen var tvungna att sluta eller få avdrag på sina produkter. Det var inte tal om att ”Kapa Svansen”, alla skulle få vara med oavsett hur på gränsen till misskötsel produktionen var.
Den här boken borde vara obligatorisk läsning för alla förtroendevalda i lantbrukets organisationer. Att tro att alla bönder skall läsa den är väl att ta i, men de som ändå gör det får en positiv kick och en bra självkänsla.

Är du konsument så har boken ett minst lika stort läsvärde då den ger en mycket bra inblick i spelet om maten både inom Sverige men också internationellt.
Den visar på ett monopolspel om vad som mättar våra magar.
Även här på Barbados ser man i, Massy Stores som vår stora och välsorterade matbutik heter här, att det är de jättestora koncernerna som dominerar i hyllorna. Det finns trots allt en avdelning för ”local food production”.
Jag vet att vi, Gunilla och jag, reagerade mycket starkt när vi i början på nittiotalet läste om en av världens största mässor då var en mässa i London för tillsatser i mat. När man läser boken förstår man att den säkert inte är mindre idag.

Ett stort tack till Anders Ingvarsson och Ann-Helen Meyer von Bremen för att på ett mycket professionellt, informativt och klarsynt ger konsumenter och även bönder chansen att förkovra sig i ”Makten om matkassen”

Boken ges ut på bokförlaget Arena, ISBN:978-91-7843-475-6

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Skolan och Bonden

I nummer 41 av tidningen Land Lantbruk (LL) står att läsa att ”Bonden är miljöbov i svensk skolbok”.
Upprinnelsen är ett avsnitt i en lärobok ”Geografi 6 elevbok (Sol 3000) Natur & Kultur, sida 48. Där finns två rubriker, Konstgödsling och Giftbesprutning.

Där beskrivs hur jordbruket påverkar miljön genom användning av olika insatsmedel som konstgödning och bekämpningsmedel. Texten säger att det för en bonde i ett modernt jordbruk kan vara svårt att veta exakt hur mycket näring växterna behöver. Risker finns för att för mycket näring kan ge läckage och ge en negativ påverkan till t.ex. vattendrag.

Konstgödsling

Att konstgödsel har en negativ inverkan på miljön om det sprids i för stora givor är en välkänt. Det kräver också mycket fossil energi det tillverkas
Många lantbrukare sprider förmodligen inte mer än vad man tror att växterna tar upp.
Ett problem i sammanhanget är att det är omöjligt att veta hur årsmånsbetingelserna kommer att vara. Inget år är det andra likt, eftersom vädret skiftar hela tiden. Inte minst nu när förändringarna i klimatet tycks slå till allt oftare och vi får stora variationer av t.ex. nederbörd.
Varje år planerar bonden för att skörda en viss mängd och av egen erfarenhet vet vi att man hoppas få en större skörd än föregående år. Detta i princip oavsett vilken gröda det gäller.
Rådgivningen av gödselgivorna till bonden sköts idag till stor de av de företag som levererar konstgödningen. På fackspråk har även den fått en omskrivning till mineralgödsel som klingar lite bättre i konsumtens öron.
En säljare vill av naturliga skäl rekommendera att det skall användas så mycket att skördeutfallet skall bli bättre för alla parter. Då får de sälja mer och bonden kanske får en större skörd. Kanske om alla bitar faller på plats som man kalkylerar med.
Det är inte så ofta det blir på det viset. Många gånger hinner inte grödan ta upp all näring som spridits utan en del kommer att läcka ut till grundvattnet och sedan till vattendrag.

Giftbesprutning
Om spridning av det som lantbruket kallar, ”Växtskyddsmedel”, notera benämningen. I folkmun kallas det för ”giftbesprutning”. Namnet växtskyddsmedel är ett försök att få giftiga kemikalier, som sprutas över de grödor som djuren och vi skall äta, att inte få så dålig klang i dagligt tal.
Vilka växter skyddas? I alla fall inte de som dödas av bekämpningsmedlet!

Att kemiska bekämpningsmedel har en mycket stor negativ inverkan på den biologiska mångfalden inom lantbruket är välkänt.
Både de medel som används mot icke önskvärda ogräs i grödan och medel mot insekter och svampangrepp i grödorna.
Ett medel som av näringen anses som harmlöst, glyfosat, mera känt som RoundUp.  I år har Kemikalieinspektionen tillsammans med SJV och näringen lyckats få till stånd
en dispens att använda glyfosat till att avdöda spannmål för att kunna skörda grödan. Detta på grund av vädret, kyla och regn, har gjort att grödan mognat för långsamt för att bli tröskmogen, på naturlig väg.
Glyfosat har enligt vad kanadensiska undersökningar visat, vara inkörsporten för många svampsjukdomar i efterkommande grödor.
Dessa grödor behöver i sin tur då bekämpas inte bara med kemiska medel mot ogräs utan också kanske med kemiska preparat mot svamp och dessutom kanske med ett annat medel mot insekter.

I artikeln i LL anser länsförbundsordföranden i LRF Dalarna att ”Bonden framställs som miljöbov”. Han påpekar att bonden inte använder för mycket konstgödning eftersom det är en stor utgift för bonden. En väl uträknad ekonomisk optimering för tillförsel av växtnäring är näst intill omöjlig att göra förrän efter det att skörden är bärgad. Detta oavsett om odlingen är ekologisk eller konventionell. Den allra största delen av jordbruksmarken odlas med monokulturer och då blir det i många fall läckage av växtnäring. Att kvävet i konstgödsel är mera lättlösligt än i stallgödsel är också välkänt.
Visst är dagens utrustning för spridning av både konstgödsel och även stallgödsel mycket sofistikerad med utrustning för att sprida önskade gödselgivor. Men som sagt årsmånvariationerna rår den inte på.

Att inte se jordbruket som en miljöbelastning är lika fel som att inte se hur det kan bidra till att bevara och gynna den biologiska mångfalden.
Negativ inverkan på miljön har jordbruket då kemiska och giftiga insatsmedel används för att döda andra växter, svampar och insekter än den gröda bonden sått. Likaså när för mycket konstgödsel tillförts.
Det kan också ske i ekologisk odling men där har bonden i de allra flesta fall inte tillgång till lika mycket t.ex. stallgödsel eftersom det i den odlingsformen skall finnas ett samband emellan djurantal och spridningsareal.

Att ordföranden i LRF Dalarna, tycker att texten, i läroböckerna för eleverna årskurs 6-9,är både oseriös och tendentiös, är mycket märkligt.
Läroboken beskriver bara hur det kan se ut, att risk finns för påverkan i vattendrag vid näringsläckage med igenväxning och algblomning m.m.


Att den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet minskat kraftigt på grund av kemikalieanvändningen i jordbruket sedan mitten på 1950-talet kan ingen förneka.
Det gäller både fåglar, insekter och olika arter av växter.
Till och med Statens Jordbruksverk (SJV) har insett det och vill att det numera skall anläggas ytor i åkerfälten där det inte skall sprutas utan olika kryp och insekter och pollinerare kan få en fristad.

Om LRF och bönderna ägnar mer tid och kunskap åt att förändra sig själva istället för att lägga energi på att försöka förändra alla andra skulle det vara mycket lättare att få förståelse hos konsumenterna för det svenska lantbruket.
Då kanske att stämpeln som miljöbov skulle kunna försvinna?

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Äldre inlägg

Nyare inlägg